Värmebeständigt stål avser stål med hög temperatur oxidationsbeständighet och hög temperaturhållfasthet.Oxidationsbeständighet vid hög temperatur är en viktig förutsättning för att säkerställa att arbetsstycket arbetar under lång tid vid hög temperatur.I en oxiderande miljö som högtemperaturluft reagerar syre kemiskt med stålytan för att bilda en mängd olika järnoxidskikt.Oxidskiktet är mycket löst, förlorar stålets ursprungliga egenskaper och är lätt att falla av.För att förbättra stålets oxidationsbeständighet vid hög temperatur, tillsätts legeringselement till stålet för att ändra oxidstrukturen.Vanligt använda legeringselement är krom, nickel, krom, kisel, aluminium och så vidare.Stålets höga temperaturoxidationsbeständighet är endast relaterad till den kemiska sammansättningen.
Högtemperaturhållfasthet hänvisar till stålets förmåga att tåla mekaniska belastningar under lång tid vid höga temperaturer.Det finns två huvudeffekter av stål under mekanisk belastning vid hög temperatur.Den ena är uppmjukning, det vill säga styrkan minskar med ökande temperatur.Den andra är krypning, det vill säga under inverkan av konstant stress ökar mängden plastisk deformation långsamt med tiden.Den plastiska deformationen av stål vid hög temperatur orsakas av intragranulär glidning och korngränsglidning.För att förbättra stålets högtemperaturhållfasthet används vanligtvis legeringsmetoder.Det vill säga att legeringselement tillsätts stålet för att förbättra bindningskraften mellan atomer och bilda en gynnsam struktur.Tillsats av krom, molybden, volfram, vanadin, titan etc. kan stärka stålmatrisen, öka omkristallisationstemperaturen och kan även bilda förstärkningsfaskarbider eller intermetalliska föreningar, såsom Cr23C6, VC, TiC, etc. Dessa förstärkningsfaser är stabila vid höga temperaturer, löses inte upp, aggregeras inte för att växa och bibehåller sin hårdhet.Nickel tillsätts främst för att erhållaaustenit.Atomerna i austenit är ordnade tätare än ferrit, bindningskraften mellan atomerna är starkare och diffusionen av atomer är svårare.Därför är högtemperaturhållfastheten hos austenit bättre.Det kan ses att högtemperaturhållfastheten hos värmebeständigt stål inte bara är relaterad till den kemiska sammansättningen, utan också relaterad till mikrostrukturen.
Höglegerad värmebeständigstålgjutgodsanvänds ofta i tillfällen där arbetstemperaturen överstiger 650 ℃.Värmebeständigt stålgjutgods avser stål som arbetar vid höga temperaturer.Utvecklingen av värmebeständiga stålgjutgods är nära relaterad till de tekniska framstegen inom olika industrisektorer såsom kraftverk, pannor, gasturbiner, förbränningsmotorer och flygmotorer.På grund av de olika temperaturer och spänningar som används av olika maskiner och anordningar, samt olika miljöer, är också de ståltyper som används olika.
Motsvarande kvalitet av rostfritt stål | |||||||||
GRUPPER | AISI | W-stoff | DÅN | BS | SS | AFNOR | UNE / IHA | JIS | UNI |
Martensitiskt och ferritiskt rostfritt stål | 420 C | 1,4034 | X43Cr16 | ||||||
440 B/1 | 1,4112 | X90 Cr Mo V18 | |||||||
- | 1,2083 | X42 Cr 13 | - | 2314 | Z 40 C 14 | F.5263 | SUS 420 J1 | - | |
403 | 1,4000 | X6Cr13 | 403 S 17 | 2301 | Z 6 C 13 | F.3110 | SUS 403 | X6Cr13 | |
(410S) | 1,4001 | X7 Cr 14 | (403 S17) | 2301 | Z 8 C 13 | F.3110 | SUS 410 S | X6Cr13 | |
405 | 1,4002 | X6 CrAl 13 | 405 S 17 | - | Z 8 CA 12 | F.3111 | SUS 405 | X6 CrAl 13 | |
416 | 1,4005 | X12 CrS 13 | 416 S 21 | 2380 | Z 11 CF 13 | F.3411 | SUS 416 | X12CrS13 | |
410 | 1,4006 | X 10 Cr 13 | 410 S21 | 2302 | Z 10 C 14 | F.3401 | SUS 410 | X12Cr13 | |
430 | 1,4016 | X6 Cr 17 | 430 S 17 | 2320 | Z 8 C 17 | F.3113 | SUS 430 | X8Cr17 | |
420 | 1,4021 | X20 Cr 13 | 420 S 37 | 2303 | Z 20 C 13 | F.3402 | SUS 420 J1 | X20Cr13 | |
420F | 1,4028 | X30 Cr 13 | 420 S 45 | (2304) | Z 30 C 13 | F.3403 | SUS 420 J2 | X30Cr13 | |
(420) | 1,4031 | X39Cr13 | 420 S 45 | (2304) | Z 40 C 14 | F.3404 | (SUS 420 J1) | - | |
431 | 1,4057 | X20 CrNi 17 2 | 431 S 29 | 2321 | Z 15 CNi 16.02 | F.3427 | SUS 431 | X16CrNi16 | |
430F | 1,4104 | X12 CrMoS 17 | - | 2383 | Z 10 CF 17 | F.3117 | SUS 430 F | X10CrS17 | |
434 | 1,4113 | X6 CrMo 17 | 434 S 17 | 2325 | Z 8 CD 17.01 | - | SUS 434 | X8CrMo17 | |
430Ti | 1,4510 | X6 CrTi 17 | - | - | Z 4 CT 17 | - | SUS 430 LX | X6CrTi17 | |
409 | 1,4512 | X5 CrTi 12 | 409 S 17 | - | Z 6 CT 12 | - | SUH 409 | X6CrTi12 | |
Austenitiskt rostfritt stål | 304 | 1,4301 | X5 CrNi 18 9 | 304 S 15 | 2332 | Z 6 CN 18,09 | F.3551 | SUS 304 | X5CrNi18 10 |
305 | 1,4303 | X5 CrNi 18 12 | 305 S 19 | - | Z 8 CN 18.12 | - | SUS 305 | X8CrNi19 10 | |
303 | 1,4305 | X12 CrNiS 18 8 | 303 S 21 | 2346 | Z 10 CNF 18,09 | F.3508 | SUS 303 | X10CrNiS 18 09 | |
304L | 1,4306 | X2 CrNiS 18 9 | 304 S 12 | 2352 | Z 2 CN 18,10 | F.3503 | SUS 304L | X2CrNi18 11 | |
301 | 1,4310 | X12 CrNi 17 7 | - | 2331 | Z 12 CN 17,07 | F.3517 | SUS 301 | X12CrNi17 07 | |
304 | 1,4350 | X5 CrNi 18 9 | 304 S 31 | 2332 | Z 6 CN 18,09 | F.3551 | SUS 304 | X5CrNi18 10 | |
304 | 1,4350 | X5 CrNi 18 9 | 304 S 31 | 2333 | Z 6 CN 18,09 | F.3551 | SUS 304 | X5CrNi18 10 | |
304LN | 1,4311 | X2 CrNiN 18 10 | 304 S 62 | 2371 | Z 2 CN 18,10 | - | SUS 304 LN | - | |
316 | 1,4401 | X5 CrNiMo 18 10 | 316 S 16 | 2347 | Z 6 CND 17.11 | F.3543 | SUS 316 | X5CrNiMo17 12 | |
316L | 1,4404 | - | 316 S 12/13/14/22/24 | 2348 | Z 2 CND 17,13 | SUS316L | X2CrNiMo17 12 | ||
316LN | 1,4429 | X2 CrNiMoN 18 13 | - | 2375 | Z 2 CND 17,13 | - | SUS 316 LN | - | |
316L | 1,4435 | X2 CrNiMo 18 12 | 316 S 12/13/14/22/24 | 2353 | Z 2 CND 17,13 | - | SUS316L | X2CrNiMo17 12 | |
316 | 1,4436 | - | 316 S 33 | 2343 | Z 6 CND18-12-03 | - | - | X8CrNiMo 17 13 | |
317L | 1,4438 | X2 CrNiMo 18 16 | 317 S 12 | 2367 | Z 2 CND 19,15 | - | SUS 317 L | X2CrNiMo18 16 | |
329 | 1,4460 | X3 CrNiMoN 27 5 2 | - | 2324 | Z5 CND 27.05.Az | F.3309 | SUS 329 J1 | - | |
321 | 1,4541 | X10 CrNiTi 18 9 | 321 S 12 | 2337 | Z 6 CND 18,10 | F.3553 | SUS 321 | X6CrNiTi18 11 | |
347 | 1,4550 | X10 CrNiNb 18 9 | 347 S 17 | 2338 | Z 6 CNNb 18.10 | F.3552 | SUS 347 | X6CrNiNb18 11 | |
316Ti | 1,4571 | X10 CrNiMoTi 18 10 | 320 S 17 | 2350 | Z 6 CNDT 17.12 | F.3535 | - | X6CrNiMoTi 17 12 | |
309 | 1,4828 | X15 CrNiSi 20 12 | 309 S 24 | - | Z 15 CNS 20.12 | - | SUH 309 | X16 CrNi 24 14 | |
330 | 1,4864 | X12 NiCrSi 36 16 | - | - | Z 12 NCS 35.16 | - | SUH 330 | - | |
Duplex rostfritt stål | S32750 | 1,4410 | X 2 CrNiMoN 25 7 4 | - | 2328 | Z3 CND 25,06 Az | - | - | - |
S31500 | 1,4417 | X 2 CrNiMoSi 19 5 | - | 2376 | Z2 CND 18.05.03 | - | - | - | |
S31803 | 1,4462 | X 2 CrNiMoN 22 5 3 | - | 2377 | Z 3 CND 22,05 (Az) | - | - | - | |
S32760 | 1,4501 | X 3 CrNiMoN 25 7 | - | - | Z 3 CND 25,06 Az | - | - | - | |
630 | 1,4542 | X5CrNiCNb16-4 | - | - | - | - | - | - | |
A564/630 | - | - | - | - | - | - | - | - |
Standarder för värmebeständigt gjutstål i olika länder
1) Kinesisk standard
GB/T 8492-2002 "Tekniska villkor för värmebeständigt stålgjutgods" specificerar kvaliteterna och de mekaniska egenskaperna vid rumstemperatur hos olika värmebeständiga gjutna stål.
2) Europeisk standard
EN 10295-2002 värmebeständigt gjutstålstandarder inkluderar austenitiskt värmebeständigt rostfritt stål, ferritiskt värmebeständigt rostfritt stål och austenitiskt-ferritiskt duplex värmebeständigt rostfritt stål, såväl som nickelbaserade legeringar och koboltbaserade legeringar.
3) Amerikanska standarder
Den kemiska sammansättningen som anges i ANSI/ASTM 297-2008 "General Industrial Iron-Chromium, Iron-Chromium-Nickel Heat-resistant Steel Castings" ligger till grund för acceptans, och det mekaniska prestandatestet utförs endast när köparen begär det kl. tidpunkten för beställning.Andra amerikanska standarder som involverar värmebeständigt gjutstål inkluderar ASTM A447/A447M-2003 och ASTM A560/560M-2005.
4) Tysk standard
I DIN 17465 "Technical Conditions for Heat Resistant Steel Castings" specificeras den kemiska sammansättningen, mekaniska egenskaperna vid rumstemperatur och högtemperaturmekaniska egenskaper för olika värmebeständiga gjutstålsorter separat.
5) Japansk standard
Betygen i JISG5122-2003 "Heat-resistant Steel Castings" är i princip desamma som den amerikanska standarden ASTM.
6) Rysk standard
Det finns 19 värmebeständiga gjutna stålsorter specificerade i GOST 977-1988, inklusive värmebeständigt stål med medelhög krom och högkrom.
Den kemiska sammansättningens inverkan på livslängden för värmebeständigt stål
Det finns en mängd olika kemiska element som kan påverka livslängden för värmebeständigt stål.Dessa effekter manifesteras i att förbättra strukturens stabilitet, förhindra oxidation, bilda och stabilisera austenit och förhindra korrosion.Till exempel kan sällsynta jordartsmetaller, som är spårämnen i värmebeständigt stål, avsevärt förbättra stålets oxidationsbeständighet och förändra termoplasticiteten.Grundmaterialen i värmebeständigt stål och legeringar väljer i allmänhet metaller och legeringar med relativt hög smältpunkt, hög självdiffusionsaktiveringsenergi eller låg staplingsfelenergi.Olika värmebeständiga stål och högtemperaturlegeringar ställer mycket höga krav på smältprocessen, eftersom förekomsten av inneslutningar eller vissa metallurgiska defekter i stålet kommer att minska materialets uthållighetsgräns.
Inverkan av avancerad teknik såsom lösningsbehandling på livslängden för värmebeständigt stål
För metallmaterial kommer användningen av olika värmebehandlingsprocesser att påverka strukturen och kornstorleken och därigenom ändra svårighetsgraden för termisk aktivering.I analysen av gjutningsfel är det många faktorer som leder till felet, främst termisk utmattning leder till sprickinitiering och utveckling.På motsvarande sätt finns det en rad faktorer som påverkar initieringen och spridningen av sprickor.Bland dem är svavelhalten extremt viktig eftersom sprickorna mestadels utvecklas längs sulfider.Svavelhalten påverkas av kvaliteten på råvarorna och deras smältning.För gjutgods som arbetar under en skyddande atmosfär av väte, om svavelväte finns i vätet, kommer gjutgodset att sulfuriseras.För det andra kommer lämpligheten av lösningsbehandling att påverka styrkan och segheten hos gjutgodset.